Ligger och slappar i sängen efter en "otroligt ansträngande" helg. Jag hade tänkt köpa julklappar igår men självklart kom jag bara hem med saker till mig själv. Det blev ett par nya skor som jag suktat efter ett tag, bruna fina som kommer passa perfekt ihop med min marinblå dunjacka, och en kjol. Kjolen funderar jag på att ha antingen på julfesten med jobbet eller när jag firar min födelsedag. Kan hända att det blir båda gångerna i och för sig. Vi får se! Mycket nöjd är jag hur som helst.
Kvällen igår blev i övrigt lugn, jag var inte på SHM och röjde. Visst, det hade säkert varit en cool upplevelse, men efter Avicii kände jag att nä, jag klarar mig utan. Det är en jättecool show och man har kul men det blir enformigt efter ett tag och man tröttnar. Så därför kände jag att det inte var värt krigandet eller pengarna. Istället åt jag god mat och drack lite vin och slånbärslikör och sedan kollade jag och V på Gudfadern med min älskling Al Pacino. Satan vad snygg han var när han var ung .. särskilt när han glider in i uniform. Damn boy!
Nu ska jag börja läsa hundraåringen som jag snodde med mig hem från V. Skulle egentligen lånat Heroin Diaries men han var inte klar med den så sa att jag skulle ta Hundraåringen istället. Får se om den är så bra som alla säger att den är!
Idag har jag och Viktor varit tillsammans i 6 månader. Ett halvår. Ett halvt år. Det har varit det bästa halvåret i mitt liv men på många sätt också det värsta. Men i det här inlägget tänker jag inte fokusera på allt det som varit dåligt, för det har egentligen ingenting med vad som är jag och Viktor att göra. För i 6 månader har han gjort mig så lycklig som ingen har lyckats med att göra. Han har fått mig att våga ta chansen, att våga släppa på kontrollen och låta någon ta hand om mig. Och det är den bästa känslan någonsin faktiskt.
En utav mina största rädslor var hur mitt liv skulle förändras om jag var i ett förhållande. Med tanke på att jag inte varit i ett riktigt pojkvän-flickvän-förhållande förut så visste jag ingenting. Hur skulle jag förhålla mig till att inte längre bara kunna fokusera på mig själv, utan att ha någon annan som, kanske inte störde men det skulle ju defintivt rucka på mina rutiner, och mitt liv skulle förändras. Såhär nu i efterhand kan jag se på vilka sätt det har förändrats. Jag festar inte lika mycket, visserligen är det säkerligen till stor del för att han inte gör det, men i alla fall. Jag kan absolut gå ut och dansa och dricka och ha kul, men jag ser ingen mening med att göra det varje helg som jag exempelvis kunde göra förra hösten utan några problem. Men varför skulle jag vilja det när jag vet att det i en säng ligger en pojke som bara väntar på att få hålla mig i sina armar? Nä, I don't really see the point. Som sagt, festa ibland absolut och träffa folk och dansa och sådär, men inte lika ofta som förr och det är ingenting jag saknar direkt. För så bra mådde jag ju inte av det. Och det är klart, jag är inte fria att göra vad jag vill när jag vill. Jag måste kompromissa och komma överens om vad som är okej och vad som inte är okej och det kanske är den största grejen som har förändrats från mitt liv förut. Med det menar jag inte att jag känner mig låst, det bara är så. Och det känns faktiskt helt okej eftersom jag vet att han gör samma kompromisser för min skull. Men den absolut största, och viktigaste, förändringen det är hur fruktansvärt mycket bättre han får mig att må. Han får mig att slappna av på ett helt annat sätt, hjälper mig med min ångest, som jag inte alls har lika mycket av sedan vi blev tillsammans, och bara allmänt får mig att vakna glad. Varför jag är glad? För när jag tittar på min telefon har jag ett meddelande där det står "God morgon hjärtat, sovit gott?". Eller ännu bättre, när jag vaknar på söndagmorgonen av pussar mellan skuldrorna och hur han kramar mig hårt. Det finns inget bättre.
Jag har aldrig fallit så hårt eller så fort för någon i mitt liv. Jag har aldrig känt mig så trygg eller så bekväm med någon annan eller känt hur jag klickat med någon på det sättet (kille alltså). Jag har aldrig kämpat för någon som jag har kämpat för honom. Kämpat för min rätt att vara lycklig och det tänker jag fortsätta göra. För som V sa idag "Jag ser många halvår till för oss".
Så att .. urinvägsinfektion. Jag trodde att magsjuka var det värsta som kunde drabba en människa (ta det med en nypa salt) men ack så fel jag hade. Så ung, så naiv. Är det något jag aldrig vill ha igen så är det urinvägsinfektion. Fy fan säger jag bara. Det svider hela tiden, gör svinont i ryggen över njurarna och jag måste springa på toa var 5 minut för det känns konstant som att jag ska kissa på mig. Låter kul va? Usch. Och behandlingen? Visserligen antibiotika men måste även hinka så mycket citronvatten och tranbärsjuice jag kan, vilket känns ganska sadistiskt då det är vätskedrivande....well, you get the idea.
Så därför ska jag nu gå och lägga mig och försöka sova så att jag kan vakna imorgon och få ta mer medicin så den här skiten kan försvinna snart...
Ugnsgratinerad hummer, champagne, cheesecake, film, mys och sömn. Det är ungefär så min helg har sett ut. Började i fredags med tenta på morgonen (prata inte ens om det) för att direkt åka hem till V. Väl där kollade vi på HP 5 och åt lyxmat och drack champagne för att fira att hans föräldrar varit tillsammans i 27 år. 27 år, det är helt insane hur lång tid det är. Verkligen. Men man hoppas ju sitta där själv en vacker dag. Med den man älskar efter 27 år tillsammans. Åt hur god mat som helst och somnade sedan tidigt, var helt slut efter urladdningen på tentan om man säger så. Helgen fortsatte med cheesecake och morotskaka och firande av Eva igår och sedan kom Viktor hit och vi kollade på HP 6 och myste i en varm säng. Världens bästa känsla, att få somna och vakna i samma ställning som man somnade i, i ens favoritfamn. Det är allt bra mysigt det.
Nu sitter jag i vardagsrummet och fixar lite med datorn. Försöker skapa lite plats, men känns som att jag måste fixa något stort USB eller extern hårddisk som jag kan lägga över filmer och skit på, tar ju aldrig bort nånting från datorn i princip så den blir full rätt snabbt. Hur som helst händer in så mycket mer idag. Jag var och lämnade V i Solna för AIK:s sista allsvenska match på Råsunda. Och det är alltid samma sak när jag är i Solna på matchdag för AIK, jag blir så fruktansvärt provocerad. Vill bara ställa mig på en sten och skrika: ALLA VI SOM ÄLSKAR DJURGÅR'N KLAPPAR NU! Men hindrar mig alltid i sista sekund och går istället runt och muttrar om hur fula och äckliga alla i svarta och gula halsdukar är. Behöver jag ens säga att Viktor inte uppskattar detta jättemycket..?
Nä, nu ska jag parkera mig själv i soffan och kolla på lite Greys och inte alls tänka på att jag har något att plugga eller ett PM att klura ut.
Avslutar med att säga som Malin sa när jag berättade att V läst HP-böckerna fler än en gång: Han är en människa i mina ögon nu.
Nu är jag trött på den här förbannade förkylningen! Kände i söndags att det gjorde lite ont i halsen när jag svalde så gick ner och köpte lite halstabletter och tänkte att det säkert inte var något allvarligt. Det kändes redan bättre efter att jag hade tagit en så skakade av mig det och gick och lade mig. När jag vaknade i måndags kunde jag inte lyfta mig från sängen, huvudet bara dunkadet, hade ont i varenda led i kroppen och både halsen och näsan var helt blockerade. Och på den vägen har det varit. Missat tre föreläsningar och två jobbpass på grund av det här äcklet och nu är jag så sjukt trött på det! Igår försvann rösten, den har kommit tillbaka lite men inte direkt fullt vilket sitter fiiiint till seminariet imorgon. Verkligen. Jag får inte ens ha den där lite coola, raspiga whiskeyrösten som många får när de har lite ont halsen. Det där hesa som man alltid eftersträvar! Ååååh nej. Ida låter som en robot i målbrottet, knarrigt och vid tillfällen väldigt gällt. Fint det här hörrni.
Dags att fortstätta plugga...time waits for no man...
Jag vet att jag inte skriver. Jag vet att säkerligen ingen bryr sig förutom Malin som verkar vara den enda som ibland tittar in här. Men jag orkar inte skriva. Jag är bara ledsen hela tiden så vad spelar det för roll? Jag orkar inte kämpa längre.
Idag är det kanelbullens dag! Och jag har fortfarande inte fått mig en enda kanelbulle...inte ok. Men tyckte mig se en påse ute i köket som mycket väl skulle kunna innehålla ett antal kanelbullar till familjen. Den påsen ska undersökas grundligt så fort jag skrivit klart detta, så mycket kan jag ju säga. I övrigt har jag i princip bara pluggat idag. Satte igång vid elva och läste i ett sträck till klockan 17.30 då pojkvännen kom förbi. Han ville att jag skulle ta en paus och äta med honom, och jag tackar ju aldrig nej till mat. Har nu slutat plugga för jag känner bara klumpen i halsen som växer och växer. Har världens ångest ---> tenta i morgon! Jag vill verkligen inte, men måste försöka intala mig själv att jag kan allting så jag kommer dit med lite självförtroende. Måste tro på mig själv, annars kommer det aldrig gå vägen! Så ja, jag kan det och det kommer gå bara fint. Punkt slut. Jag har köpt Vitamin Well - Defence, två bananer och en kexchoklad som proviant. Sen ska jag ha lite dextrosol här någonstans vilket aldrig är fel. Dock får man inte äta för många på för kort tid, det märkte jag under tentan i mikroteori i våras. Jag blev inte dålig i magen eller något sådant utan jag fick snarare ett jävla köttsår i gomen. Gjorde skitont i en vecka så fort man kom åt med tungan.
Nä dags att duscha och packa ihop allt man ska ha med sig i morgon. Och undersöka påsen....jag vill ha bulle!
Sitter för tillfället och stöttar Gullis när hon bakar macarons för första gången. Inte för att jag har gjort det eller på något sätt är ett bakorakel, men det kan ju alltid vara bra med ett stöd som hejar på! Hoppas hon sparar en till mig så att jag kan få smaka, jag menar jag har ju i princip varit med och gjort dem. Jag älskar verkligen macarons, speciellt dem med chokladsmak. Satan vad goda dem är. Nu längtar jag efter Paris också .. fan.
I övrigt rullar vardagen på. Jobbar extra på Panasonic numera, vilket känns jätteskönt, tjäna in lite extra så att man kanske kan flytta hemifrån inom en rimlig framtid! Det blir ju mycket med skolan, lite stressigare och sådär eftersom jag jobbar på vardagar, men det ska nog gå att få ihop det också. Känns jättekul att vara tillbaka och märka att alla har saknat mig hur som helst. Mysigt. Något annat som är mysigt är att det verkligen är höst nu. Visst att det är kallt och sådär, men det är ändå rätt mysigt att gå med mössa och halsduk och snörvla lite. Och när man kommer hem kan man krypa ner i soffan eller sängen med en filt och en kopp choklad eller te. Gos!
Dags att fortsätta att fixa i ordning lite här med min dator så att jag kan fylla den med mer bilder! Något säger mig att jag kommer behöva en extern hårddisk snart...
Sitter i skrivande stund och funderar lite över frågor till seminariet på onsdag. Eftersom jag åker bort i helgen och jobbar på måndag kände jag att det kunde vara bra att börja lite smått nu och skissa på grejer så att jag inte står helt handfallen och inte har någon åsikt alls när det gäller, om det skulle bli så att jag inte hinner med något på måndag eller tisdag. Framförhållning, det är tydligen bra har jag hört så jag tänkte jag skulle prova det! Rätt intressanta frågor också så får man igång en diskussion kan nog de där tre (!!) timmarna gå rätt fort. Tycker att det är lite lustigt att det nu har gått en vecka sedan jag började och jag redan har läst 3 av 4 böcker. Som sagt .. tempo.
Var för övrigt nere på stan en snabbis idag och fick med mig lite saker hem. En ny partyväska, en militärgrön halsduk och en svart mobilväska med fransar. Har alltid varit lite emot mobilväskorna men det är skitsmidigt ju! Kommer nog mest ha den när jag går och handlar och sånt där i och för sig men den kan jag absolut ha till skolan, eller när man bara ska hem till någon och kolla på film och inte orkar ha en fet väska med sig. På tal om väska såg jag en skitfin sak i äkta läder inne på Vila. 1000 kr kostade den jäveln. Usch, ge mig..
Här sitter jag en mörk söndagskväll i september. Nu har det börjat bli kallt va hörrni? Var i och för sig uppe tidigt idag, redan vid 8 (!!!) och åkte och kollade på en korpenmatch i fotboll. Förra gången jag var med och tittade regnade det som bara den, men den här gången sken solen så det var ju bra men det blev ändå förlust efter mycket klantfasoner från Römossens sida. Min uppstigning kändes hyfsat onödig kan jag meddela men det var kul ändå. Åkte tillbaka till Tullinge direkt efter och slocknade i V:s säng medan han fönstershoppade datorer på internet. Det är för övrigt han jag har spenderat min otroligt mysiga helg med. Tittat på en massa film, ätit god mat och gosat. Det blir ju i princip bara på helgerna vi ses, vilket känns som fruktansvärt lite men det blir så när man bor en bit ifrån varandra och den ena behöver gå upp klockan 06 varje morgon. Men vi har sagt att vi ska göra vårat bästa för att ses någon gång i veckan också, tror det kommer gå bra!
På tal om morgonrutiner har skolan satt igång nu. Hade introduktion i onsdags och första föreläsningen i fredags. Mellan de två tillfällena läste jag ut en av böckerna. Det här med mjukstarter, det är för mesar enligt FHS tydligen. Nästa bok ska vara utläst till fredagens föreläsning. Om jag har fått den än? Svar nej. Hoppas jag får den imorgon, annars kommer det bli lite stressigt att hinna att läsa ut den, det är ändå 11 kapitel...skjut mig. Men den ska nog gå att jobba undan den med. Klassen är riktigt liten, har redan hunnit prata med en del av dem. Tror att vi är runt 60 personer vilket kanske känns mycket men i jämförelse med i våras då vi var 800 är vi jättefå! För en A-kurs är det faktiskt väldigt lite med bara 60 personer i en klass men FHS tar inte in fler vad jag har förstått, vilket på ett sätt gör att det känns extra bra att ha kommit in.
Nähä, dags att nanna kudden, har en körlektion 09.45 imorgon som jag inte vill missa! Sov gott!
Ni har inte hört av mig på länge och det ber jag inte om ursäkt för, som ni såg inlägget nedan så har jag haft fullt upp nu i augusti. Först Turkiet, som var hur nice som helst. Brände visserligen sönder mig så det blev ju sådär med min solning, och det var sinnessjukt varmt. Men det var skönt att bara få slappna av med tjejerna och äntligen få lite sommar, för den har vi ju inte sett mycket av det här är året (och nu verkar det som om den är helst slut, fy satan vad kallt det har varit idag, riktiga höstvindar). Kom hem och la allt fokus på V som jag saknat när jag har varit borta (sjuk känsla egentligen). Var på Kent, dog för Jocke Berg och blev kär i ett par skor. Och nu sitter jag här, sista veckan innan sommarlovet är slut. Det känns som det har varat i en evighet och på samma gång känns det som jag hade sista tentan för vårterminen igår. Fast, det är väl så det brukar kännas, eller hur? Första dagen på Försvarshögskolan är på onsdag nästa vecka och jag börjar bli riktigt nervös. Det är precis som första dagen på SU, en helt ny skola och helt nya människor..freaks me out a little bit. Men det ska nog gå fint det med!
På tal om Försvarshögskolan ska jag skicka ett mail dit nu. Hur kan man sätta en bok på litteraturlistan som har utgått hos förlaget och alltså inte finns någonstans? Känns otroligt korkat...
Måndag. Sista arbetsveckan, och nu längtar hela min kropp efter semester. Det är klart jag kommer sakna alla, har skrattat varje dag på jobbet, men ändå .. semester, den hägrar. 4 arbetsdagar kvar, sen så. Kommer såklart kännas lite konstigt att inte gå tillbaka, men det kommer jag nog över rätt snabbt. För på söndagnatt drar vi till Turkiet! Och hur skönt ska inte det bli? Bara att komma hemifrån ett tag, komma ifrån Sverige, få sol, bad och fest med världens bästa vänner. Underbart! Har dock egentligen ingen aning om vad jag ska ha med mig i klädväg, eller när jag ska hinna packa då jag har saker planerade varje dag efter jobbet känns det som. Bra planerat Ida, mycket bra. Men det ska nog gå vägen det också!
Något annat som har planerats på semestern är något jag väntat på, aa hela mitt liv känns det som. Den 19 augusti ska jag se Kent, för första gången. Det känns konstigt att ens skriva det. Så många år som jag har lyssnat, älskat, gråtit och hatat till deras musik. Och nu, äntligen, kommer dagen då jag ska se dem live. Jo nu vet jag hur det känns. För att citera allas våran Hugh Grant: Surreal but nice!
Den 10/1 skrev jag ett inlägg om en önskelista för 2012. Jag önskade mig glädje och skratt och lata sommardagar. Men mest av allt, mest av allt önskade jag mig kärlek. Sådan "jag kan inte andas"-kärlek, sådan kärlek jag inte trodde fanns. Den önskningen har gått så jävla hårt i uppfyllelse. Nu vet jag om kärlek finns, Håkan, och den är underbar.
Att vara pretentiös är gulligt när man är 13 och inte ska "vara som alla andra" och det är berättigat när man är kulturnisse på 40+. Men när man i 20års-åldern ska försöka sig på att vara det på sociala medier för att man "kan så hiiiimla mycket"? Ursäkta asgarvet.
Mitt liv rockar så jävla hårt nu verkligen. Jobbar på veckodagarna och sover på helgerna. Det händer så mycket. Men kul verkar jag lyckas ha ändå på något lustigt sätt? Jag trivs hur bra som helst på jobbet. Lite segt vissa gånger då det inte är så mycket att göra, men mina kollegor är världens skönaste och snällaste så jag skrattar ändå så jag gråter i princip varje dag. I fredags gjorde jag det till och med i telefonen med en norrman. På tal om i fredags så åkte jag direkt efter jobbet till Tullange. Mötte upp V och gick och grillad med han och hans kompisar. Blev asgott och en riktigt kul kväll! Något som var mindre roligt var myggen. Lyckades få 5 stycken myggbett, på vaderna och, hör och häpna, på rumpan. Det är bara jag som lyckas med det konststycket när jag faktiskt har kläder på mig. Kul, verkligen, askul. Måste verkligen lägga band på mig, för hur nice ser det ut att gå och klia sig på röven ute bland folk? Njaaaae, sådär va? Men annars, hur roligt som helst!
Igår fyllde Gustav 18 och det skulle firas med kalas. Jättegod middag och tårta blev det, samt att vinka bror farväl när han sprang iväg på fest iklädd frack och studentmössa. Vem som gör det? Tja, fråga Martin för jag kan verkligen inte förstå det. Såg otroligt roligt ut i alla fall. Efter lite sms slutade kvällen i min säng där jag somnade och vaknade i den tryggaste famn som finns. Väldigt, väldigt mysigt och jag är så väldigt lycklig. Sa hej då vid 12 och sen har jag kollat Masterchef USA (fastnade totalt. Såklart vann bruden jag stört mig på under hela tiden) och pluggat teori. Nu, blir det in i duschen och sen avsluta kvällen med EM-final! Är lite torn men hoppas ändå på Italien, det skulle vara roligt om de fick vinna!
Sitter och tittar på min packade väska. I morgon är det dagen för midsommarafton vilket betyder halvdag för stora delar av kontoret, däribland mig. Den enda andra som har det på vår avdelning är Tobias, vi gick runt och var skadeglada hela dagen. På fredag är jag ledig vilket innebär att jag får fira midsommar! Woho. Det var lite osäkert där ett tag men det löste sig utan komplikationer. Så, när jag har slutat i morgon 12.15 plockar JK upp mig och vi handlar allt som ska handlas, mat och dryck, och drar sedan hem till henne. Duschar, äter och fixar allt som ska fixas med tält och skit. Sen sätter vi oss i bilen och drar ner till Norrköping för en massa festligheter. Ska bli spännande, kanske främst eftersom vi inte direkt känner folket som ska vara där så. Men det blir nog kul!
Resa är ju dock allt som oftast förknippat med ångest för min del. Jag blir nervös när jag ska åka någonstans. Och det släpper väl egentligen inte förrens jag är hemma igen. Men det ska väl gå bra den här gången med. Men jag vet att i natt kommer jag bara vilja gråta och ångra alltihop även fast jag vet att jag med största sannolikhet kommer att ha jätteroligt. Men den här känslan innan, den är verkligen inte rolig. Snart kommer V och hämtar min packning så jag slipper släpa med den till jobbet imorrn, då blir jag förhoppningsvis lite lugnare. Vet vad han kommer säga: "Det gäller bara att andas". Det blir bra det.
Nähä, dags att lägga ner täcket och kudden i någon form av kasse innan herrn kommer!
Ja, det gör den sannerligen. Jobbar heltid fram till den 3 augusti, vilket jag inte är van vid, och det är en omställning kan jag säga. Särskilt att gå upp vid klockan 06.00. Har inte varit uppe så tidigt sen .. jag jobbade på Dynamis? Tänk att jag började 06.00 då .. fy fan. Men det går bra i alla fall. Har inte riktigt fått börjat göra saker själv än, men det kommer nästa vecka, då ska jag börjar ordentligt. Och det är ju inte direkt så att jag inte är nervös för det. Men alla är jättetrevliga och hjälpsamma så det ska nog gå bra. Bara det inte är för många danskar som ringer..
Igår åkte jag direkt till Tullinge efter jobbet. V kom och hämtade upp mig i Kungens Kurva, åkte hem till honom och sen vidare till hans och JKs mormor som fyllt år. Åt massa mat, drack vin och kollade på första halvlek av matchen. Good times. Efter första halvlek åkte jag, JK och Madde vidare in till stan och White Room efter ett snabbt stopp på Vardagsrummet först. Dansade hela natten lång och hade sjukt kul. Kom hem alldeles för sent, eller snarare tidigt, och hoppade ner i en väldigt varm säng efter en kylig promenad från stationen med JK. Kom hem vid 13 nu idag och har väl inte gjort så mycket sedan dess, äckligt trött då jag bara sovit ca 4-5 timmar i natt. Sitter och sliter mitt hår över körkortsteorin och vill mest dö. Ska strax hoppa in i duschen och göra mig lite fräsch i alla fall till mitt sällskap kommer och myser med mig ikväll.
Vilken vecka det har varit! Den har bjudit på så mycket bra musik och då blir Ida glad, det kan jag lova. Det började med Jay-Z och Kanye West som sagt. Och hur mäktigt var inte det? Vi hade ganska bra platser ändå, sittplatser, men kan ju säga att det inte var någon som satt ner i Globen den kvällen. Hela sektionen bara skakade för att alla hoppade och skrek. Sån sjuk känsla. Bästa på hela kvällen var helt klart 99 problems. Den var galen, speciellt min favoritdel när Kanye "spelade" polisen. Mäktigt som bara fan.
Veckan fortsatte med middag och sedan Tallest Man on Earth på Södra Teatern på torsdagen. Kontraster i musikväg kan man lugnt säga. Men vet ni vad mina vänner? Det var magiskt. Det kan ha varit något utav det bästa jag har sett live i mitt liv, och då har jag ändå varit på en del konserter. Det var bara han, hans gitarrer och ett piano. Ingen stor scen, ingen skrikande publik, sparsamt med ljus, inget fett entourage som såg till att allt sköttes smidigt utan det gjorde han själv. Personligt. Och så sinnessjukt bra bara.
I fredags var jag ute hos nya hästen! Yes, efter allt kaos med Zpenzer har det nu blivit en ny häst. Marko heter han och är så sjukt fin. 19 år, men har tävlats ända tills för någon vecka sen så han är i väldigt bra form. Internationellt erkänd och allt inom fälttävlan! Coolt tycker jag som hästtjej. Det var mysigt, men sinnessjukt kallt. Hade dock ett hästtäcke jag värmde mig med när jag inte tog hand om honom. Det var en slutkörd tjej som somnade tidigt på fredagskvällen kan jag meddela. Bara för att vakna upp lycklig på lördagen till fina olästa sms som skickats på natten och vetskapen om att hon skulle på Dramaten på kvällen. Ett Dockhem med middag på Barcelona stod på schemat med fina teatertjejer. Mycket trevllig kväll måste jag säga och jag har kommit över min Dramatenskräck med en bra föreställning! Detta ska vi göra mer i höst och jag ser väldigt mycket fram emot det. Efter det åkte jag direkt till Söder, mötte upp V och åkte och kollade på film och somnade tidigt.
Igår hade jag lovat att följa med och kolla på Römossen KK:s fotbollsmatch, vilket jag inte hade något emot alls, hade faktiskt sett fram emot det. Det var bara en liten detalj...regnet. Ösregnet. Och isvindarna. Fy satan vad jag frös därute, var helt underkyld när jag satte mig i bilen igen efter en väldigt jämn match och ett oavgjort resultat. Efter lunch åkte vi tillbaka till sängen och kollade på ännu mer film och fick fina ord viskade i mitt öra och log från djupet av mitt hjärta. Lyckligt. Kom hem nu imorse, fått ett viktigt samtal angående imorgon och ska nu sätta mig och plugga körkortsteori. Jippie.
Ska alldeles strax äta middag och sen är det dags för mig att börja dra mig mot Globen. Ikväll blir det Watch The Throne Tour med JK, Viktor och även Nils. För alla som inte vet är det allså Jay-Z och Kanye West jag ska se, och jag är så sjukligt taggad! Det ska bli galet häftigt!!
