Jaha! Ni var inte i Göteborg igår? Ni var inte i Azaleadalen 21.20 igårkväll när Coldplay entrade scenen? Ni hade inte jävligt bra platser? Ni kände att det inte var något att gå på? Ni sjöng inte med 25000 andra till magiska Fix You? Big mistake, säger jag bara. BIG mistake.
Det finns inga ord. Därför slutar jag skriva nu. Men en sak kan jag säga; jag har sett det största man kan se på en live-scen idag. Det har fortfarande inte riktigt gått in. Jag kollar på alla videos jag spelade in och förstår inte. Jag förstår inte att jag har sett Coldplay..spännande att se när det sjunker in och vad reaktionen på det blir.
Det börjar lösa sig nu. Har tvättat tre maskiner under dagen och vart och köpt det sista jag behöver. Kommer säkert komma på något jag behöver på onsdag men jag ska inte vara hos Gullis förrens vid klockan 21 så det löser sig. Kommer visserligen sova en del på onsdag. För imorrn åker vi ju till Göteborg och Where The Action Is! Känns helt sjukt och jag är nervös. Varför vet jag inte, det är väl spänningen. Men det ska bli så fruktansvärt roligt och jag ska äntligen få se Coldplay live. Känns som jag har velat det sen jag föddes. My God. Sitter i skrivande stund och väntar på JK. Hon slutar om 20 minuter och då kommer hon hit. Sover här i natt, har ju lite närmare till Centralen och tåget går tidigt.
Ska hänga tvätt och fortsätta packa ihop mina saker till torsdag. Vill ha så lite som möjligt kvar till torsdag innan jag åker. Egentligen bara småskit kvar som necessären (stavning omöjlig) och det. Tandborste, hårspray och smink. Mycket som inte kan packas ner förrens på onsdag men man kan ändå vara förberedd. Känns så sjukt att den veckan jag har räknat ner till sen i mars är här. WTAI och Paris. Helt galet. Har svårt att få in det i huvudet, att det är nu jag åker. Min tid är nu.
Märkligt väder vi har eller? Det regnar .. men ändå inte. Konstigt. I alla fall, gårdagen spenderades med Issa och Malin. Vi gick från Årsta till Nytorget och hälsade på JK på arbetet. Snackade lite om midsommar och vad som kommer att hända. Och egentligen, vem vet? Roligt ska det bli i alla fall! Sedan åkte vi hem hit, chillade lite och sådär. Kvällen spenderades hemma hos Issa med plättar och 24 med tillhörande Bauer-power. På det hela taget en mycket bra dag.
Idag ska jag börja packa. Åker ju om en vecka! Helt galet. Det är så mycket tid som går bort tills dess. Ikväll åker jag ju hem till JK och är borta till lördag. På söndag ska jag på konfirmation (jag i kyrkan, say what?) och på tisdag drar vi ju till GBG och på onsdag lär jag vara helt död. På de lediga dagarna som blir ska jag försöka träffa så mycket folk som möjligt innan jag åker. Så det blir nog till att packa på nätterna, fan va fest. Har i alla fall skrivit ihop en packlista, gjordes igår med Suss över skype. Så nu vet jag i alla fall i princip vad jag ska ha med mig. Bara att börja kasta ner i väskan!
Idag har jag varit och lämnat blod! Efter jag kom hem från Paris slutade jag få kallelser så nu kände jag att det var dags att gå dit igen. Det gick bara fint, fick lämna på en gång faktiskt. Låg där, drack en päronfestis och försökte att inte tänka på den feta nålen som satt i min arm. Jag är inte rädd för sprutor eller så, jag bara tycker att det är lite obehagligt att bli stucken. Speciellt av en fet jävla nål som gör ont. Men jag klarade det galant. En utav syrrorna där blev helt fascinerad av mina naglar. Som så många andra before her hade hon svårt att tro att det var mina riktiga. Men jag intygade att nog var de riktiga alltid. Bara lite nagellack på och vips, där har vi dem. Tjusigt, sa hon och lämnade mig.
Tänkte gå ut och springa idag men vet inte hur smart det är när man precis lämnat blod. Så det får nog bli en powerwalk med hög musik i lurarna istället. För helt pigg känner man sig ju inte när de sugit ut en del..
Åkte ut till R på förmiddagen, hängde hemma hos henne där hon berättade allt om den helt amazing håkanspelningen hon var på (FML) och kollade på hennes jätteduktiga syster som spelade handboll. Började spöregna på vägen hem och jag blev ledsen i ögat. Men då kom min andra kompis och hoppade upp i mitt knä och mös lite. Jag fick hår i näsan, men det var det faktiskt värt.
Gårdagskvällen var mycket trevlig med middag, fotografering och dans hemma hos Madde. Sen drog ett par tappra själar vidare till Pure för ännu mer dans. Efter typ 2 timmar där bestämde vi oss för att dra hem. Varför? Musiken sög! Det var jättemärkligt för sist jag och Johanna var där dansade vi till stängning för att det var så sjukt bra musik. Synd eftersom det var Maddes födelsedagsfirande men vi hade jättekul innan utgången så jag tror inte att det gjorde något faktiskt. Inte för mig i alla fall! Natten har bestått av verklighetsdrömmar. Sådana där man vaknar och verkligen inte vet om det har hänt eller om det bara var en dröm. Tog mig en bra stund att inse att det bara var drömmar. Blev lite besviken måste jag säga. Kan ni känna igen det? När man vaknar från en väldigt bra dröm och tror att det faktiskt har hänt och sen när ni inser att det faktiskt bara vara en dröm, visst blir man lite besviken då?
Idag är det ett extremt mysväder. Regnet verkligen häller ner, jag tycker om att lyssna på det. I brist på myssällskap ska jag hoppa upp i fönstret med Sagan om de två tornen och läsa lite. Händer så sällan nu för tiden. Om jag har högre saker upp på min lista? Absolut.
Skulle kunna säga att gårdagens bitterfitta är som bortblåst men icke då. Däremot har jag insett att hon nog alltid kommer att vara med mig. Därför rycker jag på axlarna, drar på mig en ny korallfärgad byxdress, stoppar ner vinet och skorna i väskan och går till fridhemsplan för att möta upp JK och hennes mor. Åker vidare till Tullinge för fix och trix och sen upp till Madde som fyllde 21 år igår. Blir middag och så där och efter det vidare in i Stockholmsnatten med allt den har att erbjuda.
Sett ett till avsnitt av SATC och min bitterfittighet fortsätter. Förra inlägget bestod av en massa skjut mig, nu är jag mer inne på skjut dig så som en riktig bitterfitta ska känna. Är det inte så att man hatar riktigt lyckliga människor? Sådana som ler från insidan ut och skiner på det där speciella sättet som bara lyckliga människor gör? Absolut, jag vill att mina nära och kära vänner ska skina. Absolut. Men är det inte så att man bara vill kräkas när man ser människor sådär lyckliga? Kom igen, var inte så skenheliga nu. Jag vet att ni känner likadant. Mest av allt vill man bara öppna käften och kräkas, som i den där äckliga reklamen. Man vill bara dra ner dem från sina höga hästar på jorden igen. På jorden där allting är skit. Samtidigt handlar det väl bara om avundsjuka. Att man själv vill le sådär från insidan ut. Att man själv vill skina. Men det gör man inte så då vill man inte att andra ska göra det heller. För ingen ska fan ha det bättre än vad du har det. Ingen. Samtidigt vet man ju att man har varit i den där positionen. Då man varit hans eller hennes armar och känt att världen är komplett. Då man har suttit med sina vänner, skrattat tills tårarna sprutat och känt att det inte kan bli bättre än såhär. Då man har varit med sin familj och känt att man aldrig vill därifrån. Då man har lett från insidan ända ut i fingertopparna. Men när man inte är där, och ser någon som är där, då är det inte roligt. För då vill man bara kräkas. Man vill vara arg, men man har ingen anledning till att vara det. Ingen rationell anledning. Sedan är frågan om ilska någonsin är rationell. Om man någonsin har anledning till att vara arg. Just nu är jag arg. Jag är bitter. På vad vet jag inte. På allt det jag beskrev i föregående inlägg, ja. Men det går så mycket djupare än så. Har jag någon speciell anledning? Nej, inte direkt. I alla fall ingen jag kan sätta fingret på. Jag vet inte om det är min frustration som har eskalerat bortom all kontroll kanske. Jag vet att det här inlägget förmodligen inte kommer förstås av någon, men det gör mig ingenting. Det blir så när jag väl sätter igång. Börjar i en ände och slutar någon helt annanstans. Det kan ses som ganska värdelöst. Men jag bryr mig inte riktigt. För jag bryr mig inte ett piss samtidigt som jag bryr mig alldeles för mycket samtidigt som jag önskar att jag inte gjorde det samtidigt som jag tycker om att jag gör det för det betyder att jag fortfarande känner.
Idag är jag en riktig jävla bitterfitta. Började imorse precis innan jag skulle gå iväg till tunnelbanan när Gustav sticker ut huvudet genom sovrumsdörren och säger "Du vet att det precis började regna va?". Skjut mig. Åker iväg till jobbet i hällregnet och ser ut som en dränkt katt när Anders på ICA hälsar mig välkommen. Skjut mig. Jobbar och blir raggad på av fyllon som frågar om inte jag och dem ska ha lite roligt ihop istället. Nej (ville jag säga), ditt äcklig jävla fyllo. Det spelar ingen roll hur söt du tycker att jag är, jag kommer ändå inte ligga med dig. Däremot skulle jag gladeligen sparka dig i ansiktet om du vill det. Men det gjorde jag såklart inte. Skjut mig. Får sms av JK som säger att de rear ut klänningen jag suktat efter så länge för bara 150 kr och frågar om hon ska köpa den åt mig. Svarar JA helt överlycklig. Får sms tillbaka att min storlek inte finns i någon utav färgerna. Skjut mig. Kommer hem, lägger mig i sängen med datorn och kollar på SATC. I mitten av sjätte säsongen när alla är så förbannat jävla lyckliga. Skjut mig. Nu ligger jag här, och ska snart kolla vidare. Väntar på att JK ska ringa, behöver någon att spy galla över. Hon är bra på att ta min skit. Men innan jag går, bara en sak till. SKJUT MIG.
Håller just nu på att packa min väska för nya äventyr! Ikväll åker jag ner till småland för att fira att kusin tar studenten imorgon. Det blir en nattlig roadtrip för mig och min far för innan ska jag till Stampen i Gamla Stan och kolla på Vickes spelning. Tullange kommer vara representerat, kan bli intressant. Innan dess ska jag möta upp JK och käka middag och sen drar vi dit. Ska bli mycket trevlig. Måste ringa upp min chef också som hade ringt mig imorse. Spännande att se vad hon kan ha på hjärtat. Men nej, nu är det dags för mig att bli klar här någongång så jag inte kommer försent vart jag än ska. Blir inte populärt om jag glömmer att packa ner något .. typ lillskitens present. Vore så typiskt mig!
Ska strax åka iväg till glassfabriken och käka glass med familjen. Gott! Gårdagen spenderades inne i stan med Haniis. Köpte en byxdress och en söt klänning till midsommar. Blir finemang. Pratade även med storebror och gratulerade honom till nya jobbet som han börjar på på torsdag. Grattis igen käre bror, stolt över dig! I övrigt inte mycket som händer och sker. Jag spenderar mina dagar som de bör; i solen med fina vänner.
Ställer mig jävligt frågande till personen bredvid
Det har varit min standardreplik idag. Har demat Pringles och Vicks på ICA Maxi i Arlandastad. Det gick jättebra förutom att det var en fin dag så det var inte så mycket folk. Men det gick åt ändå. Folk gillar chips. Och jag är ju så charmig så att det förslår som en man sa till mig. Dock tar det på rygg, knän och fötter att stå upp i åtta timmar. Fick lite flashbacks från Dynamis. Aj min rygg. Men det gick bra, trots mitt illamående imorse då jag var så nervös. Det är inte friskt att vara så nervösa som jag och min vän M var innan vi gled in i varsin butik. Något att jobba på.
Efter det åkte jag i ilfart iväg till Tumba för att spela in Radio 68 som radioteater. Det gick alldeles utmärkt. Efteråt stannade jag, Elin och Bim kvar lite och kollade några scener ur Klassfiende som vi spelade in 2007. Herregud vad små vi var! Men den är så fruktansvärt bra, får rysningar så fort det sätter igång. Och det är så roligt att höra att andra som ser den känner likadant. Resulterade i en väntan bland myggen på Tumba Station men hade podden med mig så det var lugnt.
Nu är det dags för efterlängtad sömn och imorrn ska jag återigen hänga med JK. Som om vi skulle få nog av varandra någon gång? Nä, vi är för bra för det.
Ännu en liten reflektion, eller snarare insikt. Det här med stockholmskan har förföljt mig nu ett tag. Det började när jag började på teater. Min kära lärare sa åt mig att jag var tvungen att dra ner på dialekten. Det passade inte min roll att prata så mycket stockholmska som jag gör. Jag förstod ingenting. Jag har väl aldrig pratat med dialekt? Jag gick glatt vidare i mitt liv. I trean sa en klasskompis till mig och Malin att hennes första intryck av oss två i ettan var att hon aldrig skulle kunna prata som oss. Vi pratade så .. "fint". Jag gick glatt vidare med mitt liv. Sedan började Malin, som jag tycker pratar mer stockholmska än vad jag gör, driva med att jag pratade väldigt bred stockholmska. Jag förstod ingenting. Jag gick glatt vidare med mitt liv. Men sen hörde jag det själv. Jag pratade i telefon med en vän och hörde mig själv i luren, på ett sådant obehagligt vis. Jag hörde stockholmsbraten. Sådana som jag alltid drivit med och har tyckt låtit efterbliven. Lät jag verkligen sådär? Tänkte att det säkert bara vara min telefonröst, slutade ringa folk och gick glatt vidare med mitt liv. Men så igår. Lisa sitter mittemot mig över bordet när vi pratar om Stefans norrländska vi just hört. Hon utbrister: "Fast jag har aldrig hört någon prata så mycket stockholmska som Ida". Jag blev mållös. Gick hem och frågade pappa och Eva om jag pratar riktigt rejäl stockholmska. Fick svaret att ja, kanske inte i själva dialekten per se men jag pratar nasalt vilket är utmärkande för stockholmare. Smsade J och frågade om det var sant. Fick svaret att jag pratar som en riktig östermalmare. Nu är frågan ... kan jag fortfarande glatt gå vidare i mitt liv?
Äntligen har det blivit sommarlov! Efter en sista, extremt oseriös, serie redovisningar under gårdagen gick vi iväg ett litet gäng till Helenes bakficka och firade det efterlängtade lovet med öl, cider och nachos. Satt där i säkert 4-5 timmar och hade det skitroligt. Pratade om allt som hänt nu i vår och allt annat. Drog hem och käkade efter en snabb vända på systemet där jag Anna och Stefan träffade en ytterst sympatisk man .. ELLER?! Efter en middag hemma åkte vi till Stefan vid Rålis och hade det trevligt resten av kvällen/natten. Vi skulle dragit till Babas 10 års-jubileum men alla var hyfsat trötta efter att ha kämpat med uppsatsen hela natten. Men det ska styras upp nästa vecka!
