Efter 3 timmars plugg har jag nu återigen skållat mig själv i duschen. Helst av allt skulle jag vilja ligga i fosterställning och gråta. Jag hatar det här. Att det alltid ska bli såhär. Jag blir så nervös att jag knappt kan klara av det själv, att jag inte vad jag ska göra av mig själv. Samtidigt vet jag inte vad jag ska plugga för att få in något mer. Jag vet inte vad jag ska göra. Ändå kan jag inte slappna av utan att stressar upp mig själv till den grad att jag snart ligger i den där fosterställningen med tårarna strömmandes nerför kinderna. Ack, prestationsångest, ditt namn är Ida.
Sitter just nu och lyssnar på Melissa Horns hjärtskärande musik. Underbart. Drömde en dröm i natt som var bra, mycket bra. Men med tanke på att det var en utav mina drömmar blev den väldigt märklig i slutet. Men det var bra personer. Handlade om rätt personer.
Föna håret, diska och gå och köpa lite tröstgodis står nu på schemat.
