En låt jag älskade förut men nu hatar. Den här låten är från en av mina favoritfilmer, Green Street Hooligans. Innan Paris fullkomligt älskade jag den här låten. Den var en utav mina låtar, en sån där andra säger att de vill skära sig i armarna men som passar mig perfekt. Efter Paris har den fått en helt annan innebörd. Jag tycker fortfarande att det är en bra låt, jag hatar den inte. Men jag mår så fruktansvärt dåligt. Det gör verkligen ont i mig, och inte på ett bra sätt. Det känns som att någon sliter ut mitt hjärta, trampar på det och sen spottar på det. Så jag älskar den. Men jag hatar den. För jag mår så jävla dåligt.
