lapetitesirene

Lite reflektioner om detta då. Jag tvivlar inte på att dessa unga män är underbara fäder, och att deras flickvänner är jättebra mammor till barnet. Jag säger inte att detta barn inte kommer få en lika bra uppväxt som det skulle ha fått om föräldrarna var 15 år äldre. Jag tror inte att det är föräldrarnas ålder som avgör huruvida barnet får en bra uppväxt eller inte. Vem vet, det kanske är bättre att ha jätteunga föräldrar än gamla? Men samtidigt kan jag inte sluta tänka på att det känns fruktansvärt märkligt att ett par grabbar runt 20 står och jämför pappa-bilder ute på krogen.

Det enda jag kan göra är att ta mig själv som exempel. Skulle jag få barn nu skulle man värld gå under. Det skulle kännas som om att mitt liv var förstört. Lite som att se livet passera i revy. Det handlar inte bara om att jag inte tycker om barn (vilket jag gör innerst inne .. långt, djupt därinne) eller att jag inte har ekonomin att kunna ta hand om ett barn eller liknande. Jag är för omogen. Jag är för ung, jag är själv bara ett barn. Att ens komma på idén att skaffar barn är för mig helt ofattbart då jag själv fortfarande är ett barn i huvudet. Det är klart att jag förstår att olyckor händer och att man kanske inte klarar av att göra abort. Men att jag nu, som många andra gör, skulle sitta och planera att skaffa barn inom det närmsta året. Det finns inte på världskartan.

Jag vet egentligen inte vad jag vill säga med det här inlägget. Jag dömer inte de som skaffar barn i min ålder någonstans. Jag bara slogs lite av förvåningen av att se 20-åriga killar stå och stolt visa upp sina nya bebisar för kompisarna. Det känns som det blir vanligare och vanligare. En ny modefluga?